torsdag 1 februari 2018

Viktig upprepning av info

Det kan vara viktigt att nämna det som vekar vara besvärligt.

1.      Eftersom Försäkringskassan har svårt med diagnosen ME/CFS så är det än mer viktigt att få en läkare som kan skriva ett övertydligt läkarintyg/läkarutlåtande.
Läkarintyg gäller vid sjukskrivning. Läkarutlåtande vid sjukersättning  (”sjukpension”).
Eftersom det egentligen inte är diagnosen som avgör nedsättning av arbetsförmåga, måste läkaren vara tydlig när det gäller att redovisa ”Aktivitetsbegränsning”.
Där är den största bristen i de medicinska underlagen. Jag rekommenderar mina ”kunder” att lämna in en skrivelse till läkaren om vad man kunde göra som frisk och vad man inte kan göra nu på grund av sina sjukdomsbesvär. Det kan läkaren använda.

2.      Det finns en ruta i läkarintyg med texten ”Funktionsnedsättning – observationer”
Texten som finns där gäller observationer vid undersökningstillfället (kanske 20 minuter).
När man ska till läkaren vill man gärna klä upp sig, göra sig i ordning och se proper ut. Det brukar läkaren ange som t.ex. utan anmärkning, talar tydligt osv.
Försäkringskassan är väldigt snabba med att ta text från den ”rutan” i stället för att koncentrera sig på vad läkaren anger under ”Aktivitetsbegränsning”. Se ovan p. 1.

3.      När man har fått ett avslag på sjukpenning måste man vara mycket noga med att följa vad som står i slutet på beslutet ”Viktig information”. Där står det att man måste första vardagen efter man tagit del av beslutet antingen återgå i arbete i samma omfattning som tidigare eller anmäla sig som aktivt arbetssökande på Arbetsför-
medlingen. Då gäller registreringskod 11. Om man säger att man egentligen fortfarande är sjuk skrivs man in i kod 14, arbetssökande med förhinder.
Detta måste man göra för att skydda sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI.
Försäkringskassan har ju bestämt att du är frisk.

4.      När det gäller sjukersättning använder Försäkringskassan själva dessa kriterier:
”Arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt med x % på grund av sjukdom för all överskådlig framtid. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda, medicinska och arbetslivsinriktade”.
Läkarna brukar ibland, medvetet eller omedvetet, smyga in fn (för närvarande), just nu, idag och liknande, som inte stämmer med ”för all överskådlig framtid”.


Göran Söderlund

söndag 17 december 2017

Semester

Hej
Tar en vilopaus 18 - 27 december
Göran Söderlund

torsdag 7 december 2017

Krav på text i medicinskt underlag

Försäkringskassan bedömer förmågan att arbeta. Det innebär att Försäkringskassan tittar på vad man kan klara trots besvär. Försäkringskassan utgår från den information som står i läkarintygen. Läkare ska i läkarintygen beskriva besvär orsakade av diagnos. Beskrivna besvär ska grundas på vad läkaren hittar vid undersökning. Det ska även finnas en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar förmågan (eller aktivitet) att arbeta. Det är alltså inte läkarens bedömning av arbetsförmågan som är avgörande vid prövning av rätten till sjukpenning.

Denna text fanns i ett beslut om avslag på ersättning.

Det är alldeles för många läkare som irriterar sig på Försäkringskassan i stället för att koncentrera sig på att skriva övertydliga intyg. Då slipper läkarna "tjafs" med Försäkringskassan och det är lättare att få rätt i sjukpenningärendet.

Göran S

Normalt förekommande arbete

Det är en vanligt förekommande text i beslut om avslag när det gäller sjukpenning.
Det blev en mer skärpt bedömning från förra årsskiftet.

Enkelt innebär det att när man varit sjuk 180 dagar ska arbetsförmågan prövas mot
normalt förekommande arbete.
Innebär att arbetsförmågan prövas mot annat arbete, kanske lättare, var som helst i
landet, oavsett plats, vilken utbildning man har eller ens om det finns ett arbete.

För att krångla till det för Försäkringskassan måste läkaren i läkarintyg klart ange
att arbetsförmågan är nedsatt OAVSETT ARBETE.

Göran S

torsdag 30 november 2017

Försäkringskassan vill förtidspensionera fler


Ekonomi Kraven för att få sjukersättning, tidigare kallat förtidspension, är i många fall inte rimliga. Det anser Försäkringskassan och föreslår regeringen att underlätta för personer över 61 år att gå från sjukskrivning till sjukersättning.
- Vi vill ha till stånd en rimlig bedömning när förutsättningarna är uttömda, eller väldigt begränsade, för en person att komma tillbaka i arbete, säger Lars-Åke Brattlund, avdelningschef på Försäkringskassan.
Han säger att myndigheten skriver till regeringen eftersom de har sett att ett växande antal personer hamnar i långa sjukskrivningar, när det egentligen vore motiverat att bevilja dem sjukersättning. Reglerna förhindrar dock det. Sjukersättning hette tidigare förtidspension.
Inget att erbjuda
- Vi ser att vi har fått en äldre grupp som har varit sjukskrivna länge och där vi egentligen inte har något att erbjuda eller göra. Då måste vi hitta en rimlig hantering av det, säger Lars-Åke Brattlund.
Myndigheten vill inte bara göra det lättare för långtidssjukskrivna äldre att få sjukersättning. Man vill även, enligt skrivelsen till regeringen, lätta på kravet för personer under 61 att få det.
Nuvarande regler för bedömningen om det finns jobb att ta är för strikta, enligt myndigheten. En person kan nekas sjukersättning på grund av att han eller hon skulle kunna ta ett jobb med lönebidrag, trots att det inte finns några sådana lediga jobb att söka.
Socialminister Annika Strandhäll (S) säger i en skriftlig kommentar att regeringen har noterat att antalet personer som beviljas sjukersättning har sjunkit drastiskt. Minskningen började efter det att den borgerliga regeringen skärpte reglerna och tog bort den tidsbegränsade ersättningen. Många har i stället blivit fortsatt långtidssjukskrivna. Den nuvarande regeringen har slopat den bortre gränsen för sjukskrivningar.
Börjat analysera
"Jag och regeringen har också uppmärksammat det historiskt låga nybeviljandet av sjukersättning och har därför börjat se över och analysera frågan", kommenterar ministern och tillägger att "Försäkringskassans inspel är värdefulla".
Formulärets överkant
Formulärets nederkant
Försäkringskassan räknar med att omkring 6 000 personer får beslut om sjukersättning i år, en nedgång från 40 000 per år i mitten av 2000-talet.
Om regeringen och riksdagen ändrar reglerna som myndigheten föreslår kommer antalet nybeviljade sjukersättningsfall att öka med 11 000-17 000 per år det första året, 5 000-9 000 åren därefter. Kostnaderna bedöms öka med cirka 100 miljoner kronor per år, netto.
Försäkringskassan föreslår att reglerna ska ändras från 2019.
Mer innehåll
Fakta: Sjukersättning
Sjukersättning kallades tidigare förtidspension.
Sjukersättning kan den få som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Antalet steg därefter något och var klart över en halv miljon per månad fram till 2008, då det började gå ner.
För närvarande är det under 300 000 per månad. Men många som tidigare hade blivit beviljade sjukersättning är istället långtidssjukskrivna.
Källa: FörsäkringskassanDela

Göran Söderlund